L-O Hammergård vila i frid

För ca 15 år sedan fattade  Lars-Olov Hammergård beslutet att han skulle dö värdigt. Han hade diagnostiserats  med den neurologiska sjukdomen ALS och skulle med tiden bli sämre och sämre.  Istället för att bli ett kolli vid 70 års ålder begärde han nyligen tillstånd hos socialstyrelsen om aktiv dödshjälp vid den dagen han skulle läggas in på sjukhus.

Beslutet hann dock aldrig fattas då Hammergård själv kände sig så pass dålig att han valde att ta sitt liv. Han hade hela tiden varit väldigt tydlig med att han själv ville ha beslutsmakten om sitt eget livs slut och kände antagligen att risken för ett nej från socialstyrelsen samt en snabb inläggning på sjukhus var för stor. Ett modigt och värdigt beslut som bör hedras.

Naturens kraft

”Utvecklingen” i Europa har gått från en större diversitet till en likriktning på nästintill alla plan. Inom infrastrukturen har detta inneburit att dagens samhälle är mycket instabilt vid större eller mindre ”katastrofer” som står ut från det normala. I vintras föll ovanligt mycket snö i landet vilket fick katastrofala följder i inte minst huvudstaden. I princip gjorde 20-30 cm snö att hela staden mer eller mindre stannade i en vecka. Detta då billiga växelsystem kring spåren och dåliga bussar havererar så fort yttre faktorer avviker något från det normala.

Senaste veckan har ett vulkanutbrott på Island på ett par timmar nästan lamslagit en hel världsdel då flygtrafiken har tvingats ligga nere under en vecka. Vanligt folk har börjat inse att den tidigare diversifieringen inom infrastrukturen har försvunnit i takt med att lågprisflyg har konkurrerat ut båttrafik och tanken om ett utbyggt järnvägsnät.

Det är även viktigt att förstå den roll som naturkatastrofer har haft för olika revolutioner i historien. De flesta historikerna är exempelvis överens om att 1789 års revolution mycket enklare kunde iscensättas på grund av en naturkatastrof (i det fallet kraftig missväxt).

Slutsatsen måste bli att vi lever i mycket spännande tider när det gång på gång bevisas hur skört detta samhälle är samtidigt som vi står inför stora klimatförändringar..

Oriental Metaphysics

”For us, the outstanding difference between the East and West (which means in this case the modern West), the only difference which is really essential (for all others are derivative), is on the one side the preservation of tradition with all that this implies, and on the other side the forgetting and loss of this same tradition; on one side the maintaining of metaphysical knowledge, on the other complete ignorance of all connected with this realm. Between civilizations which open to their elite the possibilities of which we have caught a glimpse and offer the most appropriate means for their effective realization (thus allowing of their full realization by some at least)—between those traditional civilizations and a civilization which has developed along purely material lines, what common measure can be found? And how, without being blinded by I know not what prejudices, dare one claim that material superiority compensates for intellectual inferiority? When we say intellectual, we mean by that the true intellectuality, that which is restricted by neither limitations of the human nor the natural order and which makes pure metaphysical knowledge possible in its absolute transcendence. It seems to me that only a moment’s reflection on these questions leaves no doubt or hesitation as to the answer that should be given.
The material prosperity of the West is incontrovertible; nobody denies it, but it is hardly a cause for envy. Indeed one can go further; sooner or later this excessive material development threatens to destroy the West if it does not recover itself in time, and if it does not consider seriously a “return to the source,” using an expression which is employed in certain Islamic esoteric schools. Today one hears from many quarters of the “defence of the West,” but unfortunately it does not seem to be understood that it is against itself that the West needs to be defended, and that it is its own present tenden cies which are the chief and most formidable of all the dangers which really threaten it. It would be as well to meditate deeply on this; one cannot urge this too strongly on all who are still capable of reflection.”

– ur René Guénons Oriental Metaphysics från 1939.

Jeremy Brett som Sherlock Holmes

Aristokraten och gentlemannen Sherlock Holmes spelad av Jeremy Brett är en fröjd att se på TV. Förutom den intressanta historien och stämningen i serien gör Brett Holmes på ett förträffligt sätt. Minspelen, intensiteten och arrogansen kombinerad med ett otroligt intellekt skapar en intressant karaktär som är svår att slita sig ifrån.

Jeremy Brett föddes som Huggins, men fick senare byta efternamn då hans far inte sympatiserade med hans val att bli skådespelare. Hans karriär förde honom till Broadway och han förlorade två gånger rollen som James Bond (till George Lazenby, och Roger Moore). Mest känd är han klart för sitt gestaltande av Sherlock Holmes.

Efter att hans fru dog i cancer tilltog Jeremy Bretts psykiska problem. Vid inspelningen av den sista Holmes-serien var han en bruten man som till slut fick läggas in då han diagnostiserades som manodepressiv. Vid utskrivning ordinerades  tung medicin för att motverka anfallen och depressionerna.

Brett fortsatte sitt gestaltande av Sherlock Holmes, men nu var rörelserna slöare och ansiktsuttrycken blekare. Dessutom gjorde medicinerna att Brett band en stor mängd vatten i kroppen vilket gjorde honom kraftigare. Hjärtat växte dessutom till närmare dubbel storlek. En syremask krävdes mellan tagningarna då andningen blev besvärlig.

”But, darlings, the show must go on.”

Efter inspelningarna lades Brett in för vård och åkte under ett tiotal år ut och in från sjukhusen på grund av sina åkommor. Han dog senare av ett hjärtfel som troligtvis uppkommit i barndomen.